lördag 31 december 2011

Flaggar för firande, flickan fyller fjorton - foundation fixar fjortisfenomenet finnigt fejs

Gott nytt år 2012!

Sista dagen på året, nyårsafton 1997 föddes vår första bäbis, vårt vackra lilla flickebarn med långa fingrar. Hon kom till världen som den näpnaste och mest perfekta lilla varelse vi någonsin sett (så som alla föräldrar förmodligen ser med sina ögon på sitt speciella nyfödda barn) När jag blundar återkommer minnet av pappan som står framför fönstret på sjukhusrummet den där nyårsnatten med sitt flickebarn ömt i famnen. Tillsammans blickar de ut över staden och beskådar fyrverkerierna vid tolvslaget som alla från den stunden förstås var för flickans skull.

14 år senare. Vi väcker tjejen med paket och sång i hennes tonårsrum på nyårsaftons morgon. Hon önskade sig allra helst en orm. Den önskan hade jag inte lust att tillgodose. Hon fick andra fina födelsedagspresenter och jag tror inte hon blev missnöjd. Hon hade jätteroligt med sin nya kamera hela resten av dagen och upptäckte att man kunde ha massor av roligt med den. Till och med roligare än vad man säkert kan ha med en orm.


Klockan fyra på eftermiddagen möttes gästerna av marschaller som flammade utanför vårt hus i trädet och på uppfarten. Sedan välkomnades de med varsin välkomstdrink. En läskande bål med frukt, flädersaft och cider. Till det egengjord smarrig jordgubbstryffel.
Tjejen serverade alla och jag hoppas de kände sig varmt välkomna.

När en så fin tjej i grön klänning med matchande nagellack fyller år måste hon ju få en tårta också och en Willimastårta med ananas istället för päron är helt i hennes smak. Stort grattis älskade dotter!


Efter fikastunden var det dags för det årliga nyårsquizet som tjejen förberett med stor entusiasm. Tipsrunda runt om i huset med skojiga 1 X 2 frågor och utslagsfrågor med tema om henne själv. Ett exempel: "om jag inte får prata på en vecka (ve och fasa), vad skulle mitt första ord bli efter tystheten? 1-bajjjs, X-häääj, 2-äntligen"
Ja, jag säjer då det! Den spontanta reaktionen är att det där måste vara en kuggfråga för vi tror att hon antagligen inte skulle kunna vara tyst en hel vecka..

Födeseldagskalaset övergick så sakta till nyårsfirande med gott att äta och dricka och menyn för i år såg ut enligt följande:
Förätt: Grillat rosepepparkryddat laxspett till en cheddargratinerad potatisskiva med cremefraiche och rom
Huvudrätt: Potatisgratäng, helstekt fläskfilé med rödvinssås, till det en supergod röra av kantareller, charlottenlök, persilja och lingon och så en fräsch sallad förstås.
Efterrätt: Glassbomb med chokladglass, fylld med mangosorbet och lite uppskurna färska frukter till.

Ett härligt avslut på 2011 tillsammans med gästerna. Tack för i år och ett riktigt gott nytt år önskar jag er alla! Ps. Tomtebloss är fina fyrverkerier i miniatyr. Det smäller inte lika högt heller tycker hunden.

Fotograf: Alice

onsdag 28 december 2011

Läckbergs litteratur lite lagom läskigt, lämplig ledighetsläsning

Ninaninaninananinanananinaninananananinanananinanananina
Dagens boktips: "Änglamakerskan" av Camilla Läckberg.

Jag ryser under min läsning ända ner på smalbenen så att håret där som jag inte rakat på någon vecka reser sig av spänning. Sjukt bra julledighetssyssla och jag är så tacksam för min julklapp, och tack Camilla för en fängslande story! Jag har nästan inte tålamod att läsa färdigt sidan ordentligt för att nyfikenheten om fortsättningen gör att jag inte kan vända blad fort nog. Men samtidigt vill jag ju inte missa något. Jag slukas av handlingen i boken och om någon i familjen vill mej något när jag är så där rysligt upptagen av att läsa den så blir jag lätt stött. "Hallå, stör någon annan just nu, det händer väääldigt spännande grejer här..."

Jag kanske skulle tipsa fru Läckberg att hon skulle skicka med en skylt vid köp av hennes böcker. En liknande dassskylt med texten Upptaget skulle komma väl till pass, eller varför inte Obehöriga äga ej tillträde. Så länge det inte står vila i frid så har man nog läget under kontroll.

Jag läser inte så mycket nu längre som jag gjorde när jag var yngre. Då kunde jag sluka böcker på löpande band. Var stammis på områdets bibliotek och under tonårstiden var jag med i en bokklubb som jag tyvärr inte minns namnet på. Varje månad väntade jag på att en ny rafflande historia skulle ramla ner i brevlådan. Den dagen var julafton varje gång och jag slet upp bokpaketet i en grisblink. Boken läste jag oftast ut redan samma dag och väntan på nästa började direkt.

Ibland hittar jag tillbaka till känslan och försvinner in i någon annans handling. Så blev det den här julen och med just den här boken.  Av en händelse läser jag om en av bokens karaktärer Dagmar vid en tidpunkt då samtidigt stormen med samma namn börjar härja utanför mitt hus...

måndag 26 december 2011

Dundrande Dagmar drog ditåt, dramatisk dragningskraft

Dagmar stormade förbi hos oss i går kväll och i natt. Hela huset knäppte och det knakade i fönstren. Men vi släppte inte in henne. Att sova till ljudet av de mest oerhörda vindar jag någonsin upplevt blev inte så lätt. Följderna av hennes framfart i staden blev omkullvälta skyltar och flera av de fina julgirlangerna som pyntat hela drottninggatan hängde och slängde. Omkullfallna träd som blockerar vägarna. Förödelse.

Jag vågar inte gå ut i skogen riktigt än. Minns att jag på morgonen direkt efter stormen Gudruns värsta natt (för nästan sju år sedan nu) tog en motionsrunda över nedvälta tallar i den skogen jag bodde vid då. Förstår inte hur jag tänkte. En snubbe framför mej i spåret erkände att han aldrig sprungit så snabbt som den morgonen eftersom även han blev rädd för hur det knakade i träden runt om oss och över våra huvuden.

Dagmar var tuffare än Gudrun och den här gången tänker jag inte ta risken att hamna under en stor tung stam i skogen eller få något i huvudet så man däckar. Jag håller mej inne och läser en bok och på gatorna runt villakvarteret under hundpromenaderna.

Ps. Min mosters namn var Gudrun och min mormor hette Dagmar, inte utan att man undrar varför stormarna blir uppkallade efter mina släktingar på mors sida. Heter nästa storm Britt eller Barbro då blir jag nästan rädd...

söndag 25 december 2011

Orkade otroligt opp i ottan

Det blev ganska sent igår på självaste julaftonen. Man vill ju liksom ta tillvara på hela dagen in i det sista. Det stod ett jättepaket bakom granen hela dagen. Det var tydligen till mej och tålmodigt sög jag på den karamellen länge. Öppnade det sent på kvällen och fann att nu ska här bli ordning på fläsket! Tanken är att komma i form, annan än den nuvarande runda formen.


Så ljöd mobilen tidigt i morse och först hann jag tänka att jag måste glömt att stänga av den dagliga vardagsväckningen. Tills det slog mej att vi faktiskt bestämt att kliva upp på julotta tillsammans. Hoppa i kläderna och ut i mörkret och tystheten. De flesta andra sover. Den stora pampiga stadskyrkan väntar.

Vacker solosång i mäktig akustik följt av klockorna som ringer in julen. Texter om födelsen av det där speciella barnet som kom till världen för vår skull.
Mysig tradition som man för det mesta känner att det är bekvämast att strunta i, men när man så kommer upp och iväg är det sällan något man ångrar.
Slumra kan man ju göra sedan efter frukosten på några kuddar framför brasan och vakna av en hundkyss.




Resten av dagen leker vi med våra juklappar. Jag invigde min nya snygga svarta tekopp med guldkant jag fick av dottern, har kommit en bra bit in i deckaren "Änglamakerskan" (Camilla Läckberg) och planerar att snart tappa upp ett varmt bad med jordgubbsdoftande badskum som jag fick av sonen.
Härliga juletid.








lördag 24 december 2011

Ursäkta utskällningen under utdelningen

 God Jul!

Önskar jag som skriver till alla som eventuellt läser.
Hoppas du har en fridfull julhelg med allt vad det innebär för just dej.


För mej betyder det att få vakna upp på julaftons morgon och beskåda barnens nyfikenhet över att det hänger julstrumpor med lite smått och gott på dörrhandtaget. Tända granen i morgonmörkret och smygtitta på julklapparna som ligger därunder. Hela vardagsrummet fylls av dofterna från granen och hyacinterna. Julfrukost med levande ljus och mandel i gröten för den som äter sådant. Ta en julpromenad på förmiddagen, så att man får lite luft och rörelse innan julmiddagen. Även om stämningen enligt min åsikt uteblir en smula i och med avsaknaden av snön. Julbada och klä sig julfin. Samlas med släktingar och äta god julmat, fika och svulla hemmagjorda julgodisar.
Tissla och tassla. Hemlisar som ska uppdagas. Spännade väntan och det roliga i att se reaktionerna från den som får öppna det man omsorgsfullt slagit in.

Men först Kalle Anka klockan tre.


Tomten kom på besök även i år, men jag är hemskt ledsen herr tomte att du blev utskälld i dörröppningen av vårt nytillskott i familjen sedan sist vi sågs.. Det blev bättre när även han fick julklapp.










torsdag 22 december 2011

Ja jäsingen jämrar jag, jul jul jäktande jul!

December

Tvätta, städa, stryka, baka lussebullar, ha födelsedagskalas, pynta, hitta på julklappar, irra i vimlet på stan, handla julklappar,  slå in julklappar, skriva matlista, handla julmat, greja julgran, klä julgranen, bli osams om glittret, koka bränd knäck, plantera hyacinter, bygga pepparkakshus, dricka glögg, digga julmusik, dags för julavslutningar, tvätta igen, städa lite mer, griljera skinkan, skriva julklappsrim, julbada, rulla köttbullar, knäcka nötter, missa skicka julkort, hinna finna julfrid..
och sen tog luften slut.




onsdag 21 december 2011

Den där dopparedagen drabbar dumburken

Första födelsedagsfirandet i december är över och julen kan få komma.
Inte pynta för mycket för tidigt så att det känns som att vi firar jul istället för grabben.
En del tar fram hela julpyntsrasket samtidigt som IKEA. De tror kanske att varuhuset firar jul så tidigt, men de firar bara att vi handlar massa. Det är inte jul redan i oktober/ november, det är oftast inte ens advent då. Det är sådant som förstör julstämningen, att man hinner tröttna innan den ens har börjat.


Jag som ändå gillar julen, särskilt om snön får stanna några dagar till. Det luktar hyacinter inne och granen (årets modell den tjocka och frodiga) fick på sig glitter och ljus i går kväll till tonerna av julmusik. Lite glögg och pepparkaka framför julkalendern.

Mycket jul på tv nu. Får inte missa uppesittarkväll med Lotta Engberg. Eller jo förresten, det går bra att missa. Men att herr Weise inte sitter i sin fåtölj i julaftonsstudion längre, det är en katastrof för traditionen. Vem kan någonsin ta hans plats på tronen?

Dan före dan före dan före dopparedan. NU kan julen komma.



söndag 18 december 2011

Tjacka telefon & tårta till taggad tolvåring

"Ja må han leva, ja må han leva..."
Den här fjärde advent är också killens födelsedag. Han föddes för tidigt. Han var beräknad till den nittonde men kom fram tjugo minuter före midnatt den artonde. Så egentligen vore det mer rätt i tiden att uppvakta med paket och morgonsång dagen efter, men det går inte killen med på.

Idag är det i alla fall den artonde och vi kliver upp med flaggan och munspelet i högsta hugg och sjunger och spelar så gott vi kan så där tidigt. Men jag tror inte killen bryr sig om hur vi sätter tonerna, för honom låter det nog som ljuv musik oavsett. Han ligger där och låtsas sova tror jag. Det är svårt att sova länge på sin tolvårsdag. Han vaknade säkert med en känsla av pirrigt i magen betydligt tidigare än så. Väntan kan kännas väldigt lång då.

Grattis härligaste killen på födelsedagen önskar mamma, pappa och syrran!
Att öppna paket i sängen hör till. En bok till bokmalen ifrån syrran och en mobil från föräldrarna.
Från det ögonblicket separerade han inte långa stunder från den nya telefonen. Inte förrän gästerna kom vid lunchtid. Hela bordet fullt med släktingar som kommit för att uppvakta och killen sitter vid högsätet och lyssnar glatt på sången till hans ära. Han valde en tårta som såg ut som en snögubbe. Den smälte i munnen.

Det är inte utan att man blir nostalgisk på barnens födelsedagar. Tänker så där som alla tänker ju äldre man blir att tiden går så rysligt snabbt. Minns den där dagen för födelsen, när pojken kom ut tjock och blåaktig och så känner man nästan bäbisdoften i näsan igen. Mammas pojke kommer han alltid att vara och när han var tre så lovade han att han aldrig skulle sluta att pussa och krama på sin mamma. Tyvärr fick jag inte skriftligt på det...

tisdag 13 december 2011

Lyssnarna levereras lusselåtar, lite längre Lucia lättad.. linnet lagom långt, luggen lyckad, läppglans, levande ljus.

Lucialinnet inköptes ifjol och var lite för långt då. Vi fick bylsa upp det lite med hjälp av det röda bandet i midjan men ändå nuddade det golvet när hon gick. Nu exakt tolv månader senare har hon växt så det knakat och Lucialinnet sitter som det ska utan åtgärder. För ett ögonblick övervägde vi till och med om det var på gränsen till för kort nu men bestämde oss för att det fick duga.

Elva nätter före jul. Upp tidigt för att förbereda det sista och hjälpa tjejen att få med sig allt och komma iväg i tid. Snygga till frisyren, lite mascara på de långa fransarna och lite glans på den söta munnen. 
-Glöm inte glittret.. 
-Jaja mamma, hejdå!


Klassen har själva kontaktat företag att få lussa på. Det blev flera framträdanden på olika ställen under dagen. Ett par äldreboenden, arbetsförmedlingen och en restaurang. 
Tjejen var både tärna och Lucia fast inte samtidigt förstås. Sångerna noga inövade och krona och ljus fixade.


Efter att min egen Lucia gått hemifrån på morgonen så hamnade vi andra i soffan framför Tv:n med Luciafirandet från Göteborgs Domkyrka, tända ljus omkring oss för rätt stämning och lussebullar till frukost. 





lördag 10 december 2011

Bländande bedårande brud blommar bredvid beundrande brudgum, berör bänkade betraktare

Hon lyser fullkomligt upp den gråa vinterdagen när dörrarna öppnas och hon kliver in i kyrkan.
Strålande lycklig och vacker som en vinterdrottning. Med sin blivande man tryggt bredvid sig vandrar de tillsammans hand i hand. Jag ser i hennes blick hur hon trivs precis så här och njuter av dagen som hon längtat efter så länge. Jag kan inte hindra tårarna från att rulla nerför mina kinder just i det ögonblicket.
Så vacker stunden är.


Kärlekens lov... Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den..
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.
Första Korinthierbrevet 13







torsdag 8 december 2011

Första flingorna faller fridfullt

Så kommer den där första snön som jag faktiskt gått och längtat lite efter, och vad gör jag då? Sover!

Den där magiska Narniainspirerade känslan som infinner sig och får en att bli ett barn på nytt. När de första stora tunga flingorna yr i luften, gärna i mörkret en stjärnklar kväll. Gå ut på en sen kvällspromenad för att uppleva stämningen och den friska luften. Kanske bygga en snögubbe medsamma, med morotsnäsa och halsduk. Jag älskar det, ända till den dagen då våren nästan är här och snön legat meterdjup och vintern varit bister och vägrat släppa taget i flera månader.

Men det är då och inte nu. Nu är snön magisk och välkomnar julen. Den är som bomull för själen, där den landar mjukt och bryter mörkret med sin vita renhet. Ändå så märker jag inte när den faller. Den har kommit som en tjuv om natten och jag upptäcker det först när jag vaknar och tittar ut genom köksfönstret. Då blir jag både glad och ledsen. Mysigt att det ser så fint ut på den vita marken och de pudertäckta träden. Besviken över att jag inte fick vara med när det hände..



tisdag 6 december 2011

Minska mulligt magmått med maffigt morgonmål menar metoden

Jag måste medge att jag har blivit lite mulligare än jag är van vid. Sommarens goda liv har satt sina spår och jag har inte direkt ansträngt mig fysiskt för att återgå till min vanliga storlek. Gym är inte min grej, det är jag för lat för och att cykla till och från jobbet känns väl visserligen hälsosamt men ger inget särskilt resultat på figuren.
Att det ständigt dyker upp nya och bättre sätt att gå ner i vikt på har väl ingen missat.
Börja dagen med en rejäl frukost säger de ska vara bra för formen.

När jag var yngre åt jag sällan frukost. Hade svårt att få i mig något när jag var trött och stressad att hinna till skolan. Jag var smalare då. Nu för tiden äter jag en standardfrukost i lugn och ro som ingen får störa. En skål med mellanfil och havrefras toppad med några hallon, en kopp te och ett alldeles lagom kokt ägg med lite salt på. Kanske kan det slinka ned en knäckemacka därutöver. Tycker det låter som att jag borde tappa massa kilon på det jag också, men har inte märkt någon skillnad. Å andra sidan verkar inte min frukost hålla sötsuget borta riktigt hela dagen, för på kvällen hemma i soffan låter det väldigt gott med chokladpudding och pringles. Förstår inte varför frukostvarianten inte hjälper på mig?

söndag 4 december 2011

Tradition, tusentals tittare täcker torget till tjusiga toner.


En något mildare andra advent är tacksamt en kväll som denna. Fyra plusgrader och inte så blåsigt. Det gällde ändå att klä sig med några lager så att man kan stå stilla ett par timmar. Årets julkonsert vid Nikolaikyrkan på Stortorget bevittnades nämligen på plats och ni andra som inte var där får titta på Tv 4 kl 20.00 på självaste julafton.


Tittar ni noga kanske ni får se en skymt av mig i min svarta mössa. Jag vet med säkerhet att det filmades på jäntan som satt på ett par axlar precis framför mig, (tänk om en ändå hade fått suttit på någons axlar) men eftersom jag kan konstatera att hon och hennes bärare inte var transparenta så syns jag nog inte ändå. Lika så bra.
Spelevinken inledningsvis tyckte nämligen att de som kände med sig att inte ha ett fördelaktigt yttre skulle backa längre bak i folksamlingen alternativt höja allsångshäftet för ansiktet när kamerorna svepte förbi...


Facklorna var tända och ljussättningen på kyrkan magisk. Ingen snö i sikte men julstämningen infann sig absolut en stund ikväll.


Peter Flack, Lars Cleveman, Shirley Clamp och Thomas Di Leva intog scenen med kören och bandet bakom sig och ett folkhav av Örebroare framför sig. Mer tänker jag inte avslöja, resten får den som vill höra om en sisådär 20 dagar.


Fotograf: Andreas





torsdag 1 december 2011

Finn fem fel, frisören förändrar ful frilla

Ledig dag mitt i veckan. Bästa lyxen med egentid, och rekreation för eget välbefinnande. Sova länge.

Barnen är stora och sköter sitt morgonbestyr själva. De behöver inte mamma till att göra frukost längre, knyta skorna eller påminna om gympapåsen just den här dagen. De kommer iväg för egen maskin numera. Ibland tycker jag nästan att de kliver upp för tidigt innan skoldagen börjar. Trodde alla tonåringar skulle bli halvdöda på morgonen som man som förälder får skaka liv i och försöka väcka med trumpet. När det händer att jag kommer upp tidigt så möts jag av att dottern sitter vid köksbordet tillsammans med sin lillebror och de småpratar och har tänt ett ljus. Sådant får en mamma att le både inombords och med hela ansiktet.

Men just idag vaknade jag inte ens av att de gick till skolan. Sov så skönt att jag nästan fick stressa till frisörtiden. Men jag hann. Min frisörska vet hur hon ska göra mig tjusig. Snygg klippning för volym och färgat med mörkare under och ljusa slingor gör underverk på ett hösttrött, platt och råttfärgat hår med fler och fler gråa slingor. Stunden i schamponeringsstolen får mig nästan att somna igen. Tack Malin för att du gör en åldrande kvinna lite yngre och fräschare igen. Redo för vintern och till att börja med en middagsdejt med mannen framåt eftermiddagen. Tacksam för detta avbrott i vardagsveckan.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...