Annelies agenda

Sådana här svettigt höga temperaturer som vi haft nu de senaste dagarna där vissa lider i det tysta för att man faktiskt över huvud taget inte får klaga på sommaren när den äntligen är här, då kan det vara rätt skönt att minnas tillbaka på ett iskallt vinterbad. Det svalkar.  Den här julen blev ju inte som man önskade sig med tjocka släkten och stora julmiddagar, istället fick vi hitta på lite annat i godan ro. Så på självaste julafton tog vi på oss våra badkläder och tomteluvor och for ner till Skrea Strand. Vi hade våghalsigt badat i havet i slutet av oktober senast men ingen av oss så här mitt i vintern förut. Det skulle bli premiär för den kyligaste upplevelsen hittills med någon minusgrad i luften och kanske ett par plusgrader i vattnet. Solen sken och julaftonen var gnistrande vacker vid havet. Vi klev ut på piren och var precis på väg att göra oss redo för att dokumentera vår bravad när en ung tjej med kamera kom fram. Hon var från Hallands nyheter och ville skriva om nya jultr

Så var det faktiskt också ett sista avsnitt i min berättelse om resan tillsammans med min dotter. Vad hände med fortsättningen har ni säkert otåligt tänkt i ett par månader nu. Här kommer till sist fortsättningen... Det var för drygt tre år sedan nu som hon och jag hoppade över Valborgsmässofirandet och majbrasan vid slottet hemma i Örebro och istället gjorde åkarbrasa på bussen ner genom Europa. Nu hade vi kommit så långt på äventyret att vi redan var på väg uppåt och hemåt igen på den nionde och tionde resdagen. Det var underbart att få spatsera runt i Ungerns huvudstad den där våren, med ny sommarklänning i det vackra vädret. Hon hade fixat lockar i håret på mig den sista morgonen på slottet innan det var dags att åka in till storstaden. Vi besökte saluhallen i trängseln bland så många människor som vi bara kan drömma om i dagens läge. Det vankades lunch på en uteservering med ett glas vin i solen och sedan åkte vi upp till Gellértberget med panoramautsikt över Donau och Budapest. E