Den känns som en evighet sedan nu, den där helgen jag fick med mina därhemma. Efter de två semesterveckorna tidigt i juni så var det mest jobb som gällde resten av sommaren. Men en helg i början av augusti efter arbetsveckans slut på fredagkvällen satte vi oss i bilen och for upp till Örebro. Lycka. Att få hänga med älsklingarna i ett par dagar och turista med dem i hemstaden och trakterna runtomkring.
 |
| Den vackraste i Nora |
Vi åkte upp mot Nora tillsammans för att låta alla få smaka på den omtalade Noraglassen vid vattnet. Få strosa runt bland båtarna i strålande sol och låta semesterkänslan skölja över oss. Kolla på lump, antikviteter och knasiga saker i loppisbodarna runt torget och längs vägarna. Självklart hoppade vi ombord på Plaskus över till Alntorps ö och badade där ute. Sedan tog jag med mina älsklingar till min ungdomsvän som driver Englas Skafferi och lät oss väl smaka av deras supergoda surdegspizzor till lunch och trivdes en stund i den sköna atmosfär de skapat där.  |
| Uskavi kalkbrott |
Trots att det populära badstället vid Uskavi kalkbrott inte ligger särskilt långt ifrån Örebro har jag aldrig i mitt liv varit där. Vi styrde kosan dit härnäst längs sommarlummiga, charmiga landsbygdsvägar. Det ser helt magiskt ut ur rätt perspektiv, om man tittar åt rätt håll på det som är vackert och fotograferar en bild i rätt vinkel. Vattnet är magiskt lagungrönt och pampiga höga klippor omringar det djupa vattnet. Ett dopp i den natursköna omgivningen var ett måste när vi tagit oss dit. Men skenet bedrar och vi kunde inte med att stanna någon längre stund för intrycket i övrigt var faktiskt inte särskilt trevligt. Det var skräpigt, äckligt och trångt vill jag säga kortfattat utan att måla upp en för tydlig bild av vad som skulle kunna ge en och annan kräkreflex.. Jag tvivlar på att det blir något mer besök dit för min del. Det som däremot är värt flera besök är Wadköping, de gamla kvarteren i älskade Örebro. Där kan det hända om man är snäll att man får en underbar gammaldags jordgubbsmjukglass i handelsboden från förr. Stadsparken i sommarprakt är en prunkande syn och det är inte för intet parken vunnit priser för Sveriges vackraste park.
 |
| Min Hobbit i Stadsparken i Örebro |
Sist men inte minst fick vi tid att åka hem till lilla mamma eftersom det sköna sommarvädret tillät att vi kunde sitta utomhus och hålla avstånd. Att inte få kramas är supertrist när man inte har kunnat ses på så länge men vi fick i alla fall umgås, prata, skratta, och äta mammas goda kakor hela söndagseftermiddagen innan det var dags att återvända hem till Långås igen. Jag är tacksam för att tiden rymde så mycket fint. Att en helt vanlig helg kunde kännas som en halv semester av intryck och upplevelser och ser nu tillbaka på detta med värme i novemberkylan.
Kommentarer
Skicka en kommentar