Sagan om en hobbits äventyr i fjällvärlden del 5 - Djävulshålet

-
Samma dag besökte vi också Djävulshålet där vattenfallet är högt och virvlande. Där var en fin plats att äta vår lunch med utsikt över klippväggarna och djupet och vattnet som faller hejdlöst. 
Sägnen berättar om tjuvar som stulit allt kyrksilvret. De flydde vägen över klyftan men föll i och drunknade. Om det ligger kvar något silver än i dag vet vi inte, vi fick i alla fall inte syn på det i vattenfallet. Jag hade fullt fokus på att få till en rättvis bild av omgivningen och balanserade läskigt nära kanten med min kamera. Då vill man inte gärna halka till och få en riktig närbild på djupet. Med försiktighet i vildmarken fortsatte vi längre neråt där fallet landade och stillade sig. Där allra längst ner samlades vattnet till en fantastisk lagun och vi ville nog bada igen. Höstsolen värmde och den här platsen var väl värd en extra promenad.  

Djävulshålet - i den djupa skrevan forsar vattnet fram


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bad i jul eller julibad?

-
Bild
Sådana här svettigt höga temperaturer som vi haft nu de senaste dagarna där vissa lider i det tysta för att man faktiskt över huvud taget inte får klaga på sommaren när den äntligen är här, då kan det vara rätt skönt att minnas tillbaka på ett iskallt vinterbad. Det svalkar.  Den här julen blev ju inte som man önskade sig med tjocka släkten och stora julmiddagar, istället fick vi hitta på lite annat i godan ro. Så på självaste julafton tog vi på oss våra badkläder och tomteluvor och for ner till Skrea Strand. Vi hade våghalsigt badat i havet i slutet av oktober senast men ingen av oss så här mitt i vintern förut. Det skulle bli premiär för den kyligaste upplevelsen hittills med någon minusgrad i luften och kanske ett par plusgrader i vattnet. Solen sken och julaftonen var gnistrande vacker vid havet. Vi klev ut på piren och var precis på väg att göra oss redo för att dokumentera vår bravad när en ung tjej med kamera kom fram. Hon var från Hallands nyheter och ville skriva om nya jultr
Läs mer

Halvungraren och hennes dotter på en resa genom Europa - del 2

-
Bild
En dryg mil från Miskolc, uppe i Bükkbergen ligger Lillafüred. Vårt slott såg verkligen inbjudande och pampigt ut när vi rullade in med bussen intill sjön. Vi fick ett tjusigt rum med utsikt över den prunkande parken, men ganska snart ville vi gå på upptäcktsfärd i omgivningarna. Vi hittade den smala spiraltrappan som ledde upp till ett av tornen i slottet och där uppe fick vi en fantastisk vy över byn och grönskan nere i dalen. I parken blommade tulpanerna och pingstliljorna och framför vattenfallet behövde vi ta en selfie. I den stora anrikt inredda salen inne i slottet stod flera schackspel uppställda och klara för ett spännande spel eller två. Längst ner i byggnaden fanns ett spa med bubbelpooler för lite avkoppling efter alla äventyr vi skulle få vara med om. Eller så kanske man bara behövde gömma sig lite för Henrik som gärna ville ut och ro med oss på den fina lilla sjön. Det var väl i och för sig gulligt av honom men med tanke på de antal öl han hade hunnit fått i sig så kändes
Läs mer

Halvungraren och hennes dotter på en resa genom Europa - del 3

-
Bild
Jag befinner mig mitt i mitt ursprung Den här morgonen vaknade jag med förväntan trots att jag sovit rysligt illa. Kanske spökade det på gamla slottet eller hade jag drömt det? De skira gardinerna fladdrade fortfarande så där klassiskt kusligt när vi klev upp för att göra oss i ordning för en ungersk frukost nere i matsalen. Sedan skulle vi äntligen få ta bussen till Miskolc, staden där min pappa bott. Jag måste säga att jag var alldeles överväldigad av känslor där jag fick gå på samma gator som han vandrat runt på. Det kändes overkligt och mäktigt, det här var mitt ursprung och jag befann mig mitt i det. Jag tog in alla intryck och studsade fram på gator och torg och gick flera varv bara för att jag kunde. Där framme låg en frisersalong, kan det ha varit där pappa en gång arbetade i sin ungdom? Jag gick in och försökte fråga mig fram men ingen verkade särskilt bra på engelska och jag är tyvärr inte ett dugg bättre på ungerska. Google translate är mest ett skämt och jag gav frisörerna
Läs mer