Sagan om en hobbits äventyr i fjällvärlden del 7 - Vattenturné i Härjedalen

Det var sent i augusti men vattnet var ändå inbjudande för oss. Det är inte ofta man badar i svala fjällsjöar, bäckar och vattenfall. Vi njuter av de tillfällen som ges och ångrar de inte en sekund. Just detta bad i den forsande ån tror jag är det vi båda minns känslan starkast av. På vägen in till Storsjö åker man över Skärkåns virvlande strömmar. Där fick vi en stundens ingivelse och stannade till med bilen redan första dagen, klev ner från bron och ner till ån via skogsbranten. Vi hängde av oss kläderna på några grenar och gick ut på stenarna. Det var vår första upplevelse med friskt, livfullt vatten som fick skölja över våra vandringsvarma kroppar och det var helt fantastiskt! Jag kan lova att min hobbit också älskade det.

Precis nedanför Storsjö kapell ligger Storsjöns lilla söta badplats med brygga där vi passade på att tvätta oss en dag. Men det var inte helt lätt eftersom jag överraskades av att det var mycket kallare än allt annat vi dittills upplevt. Snabbt i och snabbare upp igen. Den stora utmaningen ligger sedan i att när väl schampot står som en lödderboll på huvudet är man så illa tvungen att krypa ner i vattnet igen...  

En fika och ett dopp i Björnsjön unnade vi oss innan vi åkte vidare mot Rövrafallet den där spännande dagen. Jag såg som tur var inga björnar och vågade inte ens tänka på att de kanske som namnet antyder brukar hålla till där i området. 

Veckans sista dag innan hemfärd ville vi åka till Ljungdalen för att äta våfflor på Gammelgården. Där i trakten hittade vi också till Hästfallet. En liten promenad på ett par hundra meter in i grönaste skogen och ett superläckert vattenfall uppenbarade sig. Man hör fallet dåna på långt håll på vägen dit och det är bitivis brant nedför, så att ta sig upp igen är inte på ett bananskal. 

Se upp, det är halt vid stupet